Vilda idisslare släpper ut tre miljoner ton metan årligen, visar ny studie
Bevakningsbalans
Vänster → höger
Forskare vid Max Planck-institutet har uppskattat att vilda idisslare, såsom hjort och älg, släpper ut tre miljoner ton metan varje år. Vitsvanshjorten är den största bidragsgivaren, följd av älgen. Utsläppen från dessa djur är dock mycket mindre än de från tamdjur och globala metanutsläpp. Metanutsläpp kommer även från fossila bränslen och naturfenomen som tinande permafrost.
Metan är en kraftfull växthusgas som bidrar till global uppvärmning.
Tidigare har fokus främst legat på metanutsläpp från tamdjur.
Den globala metanutsläppsvolymen är cirka 600 miljoner ton per år, med svenska jordbrukets bidrag kring tre miljoner ton, enligt Naturvårdsverket.
Perspektiv
“Nyheten betonar att även vilda djur bidrar till metanutsläpp i stor skala, men att deras andel är betydligt mindre än tamdjurens. Metanets snabba försvinnande från atmosfären lyfts fram som en positiv aspekt i sammanhanget.”
Nyhetsbyråtexten fördjupar sig inte i de specifika metoder som forskarna använt för att beräkna metanutsläpp, eller hur dessa jämförelser kan påverka klimatpolitik.
Läsare kan behöva granska den fullständiga forskningsrapporten eller ytterligare källor för en mer detaljerad förståelse av forskningsmetodik och potentiella implikationer.
Forskningens resultat kan komma att påverka framtida klimatpolicies och diskussioner om hur man bäst reducerar metanutsläpp, särskilt vad gäller vilda djur.
Eventuella åtgärder från myndigheter för att bättre hantera dessa utsläpp kan följas upp.
Källöversikt
Per antal (3 medier)
Per räckvidd
Källor
Originalartiklar (3)
Fakta i korthet
Viktigast nu
- Forskare vid Max Planck-institutet har uppskattat att vilda idisslare, såsom hjort och älg, släpper ut tre miljoner ton metan varje år.
- Vitsvanshjorten är den största bidragsgivaren, följd av älgen.
- Utsläppen från dessa djur är dock mycket mindre än de från tamdjur och globala metanutsläpp.
- Metanutsläpp kommer även från fossila bränslen och naturfenomen som tinande permafrost.
Läs också
-
Krönika
När lågorna blev en logistikfråga – om svensk bevakning av Sydeuropas bränder
Veckans rapporter om bränderna i Frankrike och Spanien handlade om flygplan, evakueringar och soldater – men sällan om varför det brinner.
Redaktionen · 3 min läsning
-
Krönika
Femtiotusen steg in i Europa – och hur rubrikerna följde dem
Veckans Ceuta-våg fick stort utrymme, men bevakningen rörde sig snabbare än människorna som korsade gränsen.
Redaktionen · 3 min läsning
Dela artikeln