Hoppa till innehåll
2 medier

Sveriges nya lista över fridlysta arter kortas till 230 arter

Bevakningsbalans

Regeringen har presenterat en ny lista över fridlysta arter som nu omfattar drygt 230 arter, jämfört med tidigare knappt 300. Arter som igelkott, örtlav, raggtaggsvamp och ål har nu fått fridlysning, medan blåsippa, gullviva och murgröna har tagits bort från listan. Ett nytt regelverk för artskydd införs, med fyra skyddskategorier, samt två undantag och en dispensgrund.

Bakgrund

Fridlysningslistan är en del av Sveriges strategi för att bevara biologisk mångfald och skydda hotade arter.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betonar behovet av mer differentierade skyddsnivåer för att adressera olika grad av hot mot arterna.

Den ökade differentieringen möjliggör också ökade aktiviteter som skogsbruk i vissa områden.



“Fokus ligger på vilka arter som nu skyddas i listan jämfört med tidigare, och den stora förändringen i antalet fridlysta arter. Den nya klassificeringen för artskydd presenteras som en förbättring av det nationella fridlysningssystemet.”

2 källor publicerar i huvudsak samma text
Vad utelämnas?

Nyhetsbyråtexten ger inte en full bild av vilka skäl som ligger bakom valet av vilka arter som blir fridlysta eller ej, och hur dessa val balansgången sker mellan ekonomiska och ekologiska hänsyn.

Bevaka

Läsare bör observera hur miljöorganisationer och olika intressenter reagerar på begränsningen av fridlysta arter, samt följa debatten om hur dessa regler påverkar landsbygdens näringar och miljöskydd.



Aftonbladet 3.2 M Sydsvenskan 250k

Per antal (2 medier)

100%

Per räckvidd

100%
Vänster Mitten Höger

Perspektiv från vänster, mitten, mitten-höger, höger saknas i bevakningen.





Viktigast nu

3 punkter
  1. Regeringen har presenterat en ny lista över fridlysta arter som nu omfattar drygt 230 arter, jämfört med tidigare knappt 300.
  2. Arter som igelkott, örtlav, raggtaggsvamp och ål har nu fått fridlysning, medan blåsippa, gullviva och murgröna har tagits bort från listan.
  3. Ett nytt regelverk för artskydd införs, med fyra skyddskategorier, samt två undantag och en dispensgrund.